Tag Archives: queer läsning

Lilla frö

Sara Gimbergsson
Opal, 2014

Det är ju lite grann frö- och odlingssäsong nu, så när man läst Lilla Anna och de mystiska fröna både fram- och baklänges och uppochner kan lite variation vara välkommen. Lilla frö är ett rätt nytt tillskott i bokhyllan hemma, och ett trevligt sådant.

IMG_3922

Egentligen handlar boken bara om ett frö som faller till marken, övervintrar, och växer upp till en stor fin blomma. Det är sparsamt med text, och kan läsas även med små barn. När fröt fallit till jorden och ”Där låg det och kunde inget göra. Inte krypa, inte gå.” bifaller Tretton entusiastiskt.

Men trots enkelheten skulle jag vilja slå ett slag för att läsa den här boken med lite större barn också. Den kan läsas rakt av, som en instruktionsbok i hur frön blir till växter, eller mer metaforiskt med diskussioner om hur tiden går och saker förändras. Till exempel hur det är att växa och bli större och förändras, eller om hur småsyskon växer och blir större och lär sig saker – det där med att varken kunna krypa eller gå stämmer ju faktiskt lika bra på bebisar som på blomfrön, och läser man om lilla frö så får man det liksom i destillat, utan familjekonstellationer eller andra normer och teman som gärna återkommer i renodlade få-syskon-böcker. Dessutom könsbestäms varken lilla frö eller masken (den enda andra karaktären i boken).

Sedan är bilderna lite för bra för att boken ska läsas bara med barn som man inte riktigt kan diskutera dem med. Faktum är att bilderboksläsningen med Tian lärt mig många saker som jag lätt hastat förbi tidigare – som till exempel att titta lite extra på bilderna på insidan av omslaget eller på försättsbladet. Där kan man faktiskt få facit på varifrån lilla frö kommer fallande. Dessutom är mimiken i bilderna på när rötterna ska växa ut ur lilla frös fötter och grodden komma ut ur lilla frös panna så väldigt mitt i prick på hur det kan spritta i kroppen på den som växer!

IMG_3923

Jag har också nämnt tidigare att det här med bilder i genomskärning lett till en del diskussioner med Tian, som gärna läser de bilderna som att saker ligger bredvid varandra – vilket jag förstod när vi läste just den här boken och han menade att lilla frö och masken låg bredvid varandra. Tacksamt nog är dock de bilder som är i genomskärning också bilder där det snöar, och där logiken hade varit att om lilla frö och masken låg bredvid varandra så skulle de också ligga bredvid, och inte under, snötäcket, vilket skapar utrymme för att vrida och vända på bildernas betydelse.

6 Comments

Filed under Bilderböcker

Sagan om den nyfikna abborren

Elsa Beskow
Bonniers 1985/1933

Sagan om den nyfikna abborren har åttio år på nacken, och det märks förstås ibland, som när farbror Gädda säger åt nämnda abborre att komma ”så att jag får smälla dig!” eller hotar att ”bita den där människogrodan mitt itu”. Men jag tycker att boken står sig bra, både för bokstavlig läsning och mer alternativa tolkningar.

IMG_3732

Den bokstavliga varianten: abborren Kvick bor i sjön med tant Rödspätta, farbror Gädda och farbror Braxen. Kvick är väldigt nyfiken i sin natur, och varnas av tant Rödspätta för att det kommer att leda till att han blir uppfiskad av de där stora, farliga jättegrodorna som går omkring på två ben på torra land. Varningen sporrar dock bara Kvicks nyfikenhet ytterligare, och snart blir han uppfiskad av en pojke som heter Thomas. Thomas tar med Kvick hem, men tant Rödspätta, farbror Gädda och farbror Braxen får med hjälp av en trollkunnig groda både förmågan att andas luft och ben att gå på, och kommer efter för att rädda honom. Räddningsauktionen lyckas förstås, Kvick kommer tillbaka till sjön, och en groda lär Thomas att simma. Sensmoral: låt inte din nyfikenhet utsätta dig för fara.

Av de stora fiskarna så är det förstås tant Rödspätta som är snäll och gråter och gråter över Kvicks försvinnande, medan farbröderna Braxen och Gäddan som är präktiga respektive starka. Och i Thomas familj är det mamman som är hemma och skickar hans storasyster att se efter honom. Men, det finns stora möjligheter till alternativa läsningar med små medel. Till exempel så är de stora fiskarnas fiskföräldraskap helt självpåtaget eftersom det deklareras att fiskar inte har mammor och pappor (de kan nämligen inte hålla reda på alla sina barn). Det innebär att det att det här finns bildmaterial och en berättelsestomme för att öppna upp för diskussion kring eller läsa fram en adoptivfamilj och/eller tre föräldrar, varav två pappor och en mamma, beroende på var man nu vill lägga sin tyngdpunkt. Eller om man mer vill fokusera på att förstå hur andra kan vilja leva sina liv på andra sätt än vad vi lever våra egna, så kan man ta fasta på fiskarnas oförstående inför hur man kan vilja ha det som vi människor har det, vilket talas om i termer som ”det hemska, torra landet härovanför, där ingen kan simma” och ”stackars alla människogrodor som måste gå omkring på två ben på det torra”.

Textmängden i boken är rätt stor, och de hot från farbror Gädda som återges i inledningen är inte den enda indikationen på att det inte är en samtida bok – det hörs här och var i språket. Vill man läsa texten relativt rakt av är det därför en bok som kräver ett rätt välutvecklat språk och lyssnartålamod. Samtidigt är historien så konkret och väl speglad i bilderna att det finns alla möjligheter att uppskatta boken även för yngre barn, om man kortar av texten. Hemma hos oss är det faktiskt främst Tretton som väljer den för närvarande!

4 Comments

Filed under Bilderböcker