Tag Archives: ljudlek

Sjörövarbok

Lennart Hellsing, Poul Ströyer
Rabén & Sjögren, 1965

Hellsingdags igen! Från den bästa går jag till den värsta (jag läst): jag brukar tänka mig att de titlar som finns på biblioteket och som fortfarande säljs ur en lång och omfattande utgivning, som Hellsings, hör till de bättre som man bör läsa om man vill kunna säga sig ”kunna” författaren. Men i den mån det är en regel så har den uppenbarligen undantag, och Sjörövarbok är ett sådant.

Eftersom boken både fortfarande säljs och fanns på båda biblioteken jag besökt, så var jag inte beredd på vad som komma skulle. Först: den är ett språkhantverk, en snabb googling leder till uppgiften att den innehåller i princip alla svenska rörelseverb vilket förstås är imponerande. Liksom det drivna rimmandet. Men därefter tar det stopp för mig.

Jag har läst Sjörövarbok med Tian några gånger (på hans begäran, för han är fortfarande inte helt ute ur en tidigare sjörövarfas), och han har gjort tappra försök att förstå den. Utifrån hans frågor är det helt tydligt att ordkanonaden gör att han bara greppar fragment av historien, som är följande: två sjörövarskepp möts, slagsmål, kanonskott och till slut en stor explosion uppstår. De sjörövare som överlever tar sig till en bar där de super loss och hittar sig en varsin fru. Efter en kväll av dans går de hem genom natten, och bestämmer sig för att ge upp sjöröveriet och istället slå sig ner som fredliga män. Men den dag som sjörövarskeppet kommer tillbaka, så kan de inte motstå att gå till sjöss igen –

Lollipop, lollipop
Jolly Roger i topp!
Hur det slår! Hur det går!
Hela världen är vår!

IMG_4052

Jag tycker kanske inte att sjö(rövar)slag är den allra mest uppbyggliga läsningen, och detsamma gäller barhäng, men även om det är mer utförligt beskrivet här (sjörövarna dricker genever, pomerans, Bäska droppar, ”vad som fanns”, gin, rom, mjöd, tokajer, jos, angostura och ”vad som helst” – i det fall man önskar öka på sitt barns ordförråd vad gäller alkoholhaltiga drycker) så är det ändå någonting som förekommer rätt flitigt i alltifrån Pippi till Bamse. Men när det sedan kommer till frufinnandet så börjar det med

Kapren Böös slog sig lös
med en nakendansös!

följt av bland annat

Kapten Ess tog en negress!

för att sedan sluta – och för min del kulminera – med

Kapten Punkt tog det lugnt
och tog hand om något ungt!

Det är inte ett språk som mina barn kommer att få höra från mig. Uppenbarligen placerar det mig bland 60-talets moraltanter och -farbröder: ”Vid tiden  när den skrevs  ansågs den inte riktigt bra att läsas utav barn. Men tiderna förändras och idag är det desto fler som tycker om den roliga och stojiga Sjörövarboken.” (här) – men det får jag väl ta, för jag tycker inte att Sjörövarbok är en barnbok och sätter inga åldersetiketter på den.

2 Comments

Filed under Bilderböcker

Det är en gris på dagis

Johanna Thydell, Charlotte Ramel
Alfabeta 2012

Först: det heter inte dagis, det heter förskola! Men efter titeln kommer en charmig historia om Grisen, som är världens ensammaste. Inom synhåll finns dock potentiellt sällskap: barnen på dagiset. Det tar en del bufflande och mufflande – språket är nyskapande där det behövs och gör sig väldigt väl i högläsning – men snart är grisen ute ur hagen och insmugglad på dagiset av en flicka som Grisen kallar Honungshåret, under devisen att alla ska få vara med. Det blir sångsamling, fri lek, lunch och sovstund:

Såhär roligt har Grisen inte haft på väldigt länge.
Såhär lagom mätt har inte Grisen varit på väldigt länge.
Såhär många kompisar… Nu somnar Grisen.
Trynet i Honungshårets honungshår.

IMG_3577

Men till slut avslöjas Grisen, och kastas ut av fröken Långa Lena. Varför hon är just Lång (med stora bokstäver!) övergår dock mitt förstånd.

Historien ger alla möjligheter att prata om att vara ensam, om att vilja vara med, om att få vara med, om att uteslutas (för att man är annorlunda), och om när det är rädsla som ligger till grund för uteslutandet. Eller så kan den läsas på ett ytligare plan som en välskriven och rolig beskrivning av en förskoledag. Bilderna samspelar väl med texten och är sådär trevligt okommenterad mångfald i gruppen som kringgärdar de tre namngivna karaktärerna – yngre barn, äldre barn, barn i rätt okönade kläder (utom flickan i prinsessklänning som av bilden att döma är den som stökar nästan mest vid matbordet när barnen tillsammans ställer till det så mycket som möjligt för att fröknarna inte ska upptäcka grisen), ljushyade barn och mörkhyade barn. Fröknarna är dock kvinnor båda två.

Och just det – när det gäller att få vara med så inser Långa Lena sitt misstag, och allt får ett lyckligt slut!

2 Comments

Filed under Bilderböcker

Memmo och Mysen söker efter färger och Memmo och Mysen bråkar i vinden

Emma Virke
Alvina förlag, 2011 respektive 2013

Memmo och Mysen upptäcker färger är samtidigt enkel och tankeväckande bok om färger – var de tar vägen på natten, hur de skiftar på himlen, hur vatten kan vara både blått och genomskinligt och rött och gult (av saft!), hur de döljs i dimman och hur man kan göra sin alldeles egen regnbåge – och bilderna fångar skickligt upp detta och sprakar av färg eller icke-färg.

IMG_3523

Därtill är texten högläsningsvänlig med rytm och ljudlek, som smakprov:

– Ta min ficklampa, säger Memmo.
Lys på trädet. Titta, bladen är gröna!
Lys på blomman där. Titta, den är skär.
Färgerna finns ju faktiskt här.

Språkfinurligheten och de starka bilderna är desamma i Memmo och Mysen bråkar i vinden, men historien har inte samma orginalitet utan är en mer ordinär – om än relativt finstämd – historia om att bli arg, vara osams, ha svårt att säga förlåt men ändå kunna hitta tillbaka och bli vänner igen.

Karaktärerna i böckerna är en pojke, Memmo, och hans mjukisdjur, Mysen, som också refereras till som ”han”. De är ensamma i båda böckerna, utan vuxna eller andra kringkaraktärer. I och med rytmen i texten och att böckerna inte är så texttunga så är det lätt även för lite mindre barn att lyssna på böckerna, men jag skulle ändå rekommendera böckerna som en treårspresent att växa med, för att till fullo kunna uppskatta berättelserna och deras frågeställningar.

1 Comment

Filed under Bilderböcker