Tag Archives: fakta

Sportskolan: Ishockey, Fotboll, Simning

Susanne Bengtsson, Yosh
Rabén & Sjögren, 2014

Tian är lite i underkant av sportskoleböckernas tänkta målgrupp, men han insuper allt med största allvar: olika termer, spelplanen/bassängen, vad man gör på en träning. Som jag nämnde när jag skrev om Sätt straffen, Charlotte!, så är sport hans passion – så att den här typen av faktaböcker skulle gå hem var ingen högoddsare, och han ”läser” bilderna med stor noggrannhet.

IMG_7068

Upplägget är att varje bok börjar med att besvara sportens ”varför”, som jag dock måste säga är lite mer passionerat i Ishockey och Fotboll än i Simning. Jämför ”Snygga finter, kanonskott i krysset och coola målgester…” (fotboll) eller ”Tempo, teknik och teamkänsla – ishockey är en sport som har det mesta!” med ”Kroppen beter sig inte likadant i vatten som på land. Därför är det en härlig känsla när man lärt sig att kontrollera sina rörelser i vattnet.”, så framgår de olika anslagen. Därefter kommer en kort historik för sporten som Tian i ärlighetens namn lika gärna hoppar över innan de mer tekniska bitarna som grenspecifika ordlistor, exempel på träningsupplägg (i dess enklaste bemärkelse, det vill säga vad en träning ofta innehåller för moment), utrustning, positioner och regler gås igenom. Att vara en god lag/träningskamrat, samarbete, laganda, att delta utifrån sina egna förutsättningar och att man måste träna mycket för att lära sig behärska respektive sport återkommer genomgående, liksom spontanidrottens roll och vikten av att ta hand om och lyssna på sin kropp. Ändå blir det bitvis mycket siffor: antalet spelare, olika ålderskategorier, planernas mått, längd på matcherna, och sedan rekord eller information av typen vem som vann det första VM:et, vilka som är de bästa ligorna, publikrekord, målrekord i samma match, vem som spelat flest landskamper (och hur många), vem som varit yngsta spelare i landslaget (och hur ung), och så vidare. Domare, funktionärer och de som finns kring laget, som tränare, lagledare och materialare, tas också upp.

IMG_7069

IMG_7071

Som kanske framgår av uppräkningen ovan så är böckerna väldigt innehållsrika, och inte ideala för högläsning rakt av. Därför är det skönt, som inledningsvis nämndes, att det finns mycket att ”läsa” utan att behöva kunna läsa. Då får bilderna en framträdande roll, och därför uppskattar jag att det är en blandning av karaktärer som framstår som flickor, pojkar, och rätt okodade – och de spelar alla tillsammans. Fördelningen är inte helt jämn, men den är i alla fall inte helt skev heller, och även i texten finns görs det försök att lyfta fram både dam- och herridrott, till exempel både Allsvenskan och Damallsvenskan, SHL och Riksserien. När de internationella ligorna diskuteras är det dock genomgående manligt, och när fotbollens superstjärnor lyfts fram så platsar bara Marta bland Messi, Ronaldo, Maradona, Pelé och Zlatan. I Simning däremot är den fördelningen betydligt mer jämn.

IMG_7070

Som tur är – tycker jag – har inte Tian riktigt specifika idoler i någon större utsträckning än, utan bläddrar förbi de där sidorna rätt snabbt och kommer till avsnitten med liknande sporter. Att dessa tas upp är i mitt tycke en av böckernas höjdpunkter, som bland annat fått Tian att önska att han skulle få börja spela kälkhockey och fascineras över beach soccer – sporter som han tidigare inte visste fanns.

IMG_7072

Leave a comment

Filed under Kapitelböcker

Smarta små upptäcker kroppen

Birgitta Westin (red), Moa Brunnberg (red)
Rabén & Sjögren, 2014

Smarta små upptäcker kroppen är en antologi som undersöker kroppen på olika sätt: den inleds med en dikt ur Kanel och Kanin – dikter om kroppen, och sedan introduceras Hedda och hennes vänner i Klass 1 Rönnen. Båda dessa återkommer sedan boken igenom, blandat med dikter, frågor (att svara på själv eller besvarade av en läkare), fakta och experiment om och med våra sinnen, fakta om kroppen i övrigt och sjukdomar, likheter och olikheter.

IMG_6983

Tian tog genast Hedda till sitt hjärta, och blev rätt besviken över att inte hela boken handlade om Klass 1 Rönnen. Vi fick snabbt bläddra förbi sådant som inte hörde dit, med undantag för just Kanel och Kanin som är gamla bekantskaper, och rätt snart cirkulerade de flesta av våra diskussioner utifrån den här boken kring det uppslag där klassen har gympa, under rubriken Människan är inte en muffin, som visst var höjden av humor.

Jag hoppar visserligen över början av avsnittet, som handlar om att bli retad för att man ser annorlunda ut, men även jag gillar fortsättningen där gympaläraren Slavoj bryter in:

– Vi ser olika ut för att vi ska bli inspirerade av varandra, för att livet inte ska bli enformigt.

Hedda tycker att “enformig” är ett roligt ord och börjar tänka på formar, muffinsformar. Men Slavoj hade rätt, tänkte hon sen, människan är ju inte en muffin.
– Det är som gympalektionen, säger Slavoj. Hade vi bara spelat brännboll hade ni tröttnat på det. Därför har vi olika saker olika dagar, skeppsbrott, fotboll, dans och frisbee. Variation, säger Slavoj, är nyckeln till ett roligare liv.
– Men du då, säger Hedda. Du har ju alltid samma träningsoverall på dig. Borde inte du också variera dig? Slavoj skrattar och sätter visselpipan i munnen. Lektionen är slut!
– Nästa gympalektion, säger han, då livar jag att klä mig i något annat. Du ska få se!

Och illustrationen på motsatt sida visar verkligen nästa gympalektion, med Slavoj i klänning och där barnen bytt både hudfärg och kläder med varandra.

IMG_6980

Jag är väldigt imponerad av intentionen med Smarta små upptäcker kroppen, som beskrivs rätt utförligt i inledningen “Hej du människa!”. Här understryks kroppens funktion, hjärnan och dess förmåga att lära, och även det här med likhet och olikhet som jag inledningsvis nämnde. Jag tycker också att denna intention märks genomgående i boken, även om jag inte är enig i alla avvägningar kring vad som lyfts fram och hur det förklaras.

IMG_6981

Det jag läste bort i exemplet ovan är en sak, som säkert kan ha sin plats för barn som upplevt den typen av retande, mot sig själv eller andra. Men ett annat exempel som jag ställer mig tveksam till är ett utdrag ur hårboken, där det slås fast att “Många tanter vill inte ha hår på benen fast det är varmt och skönt. Dom rakar bort det med rakhyvel, sen har dom strumpbyxor istället för att bli varma”. Jag har själv valt andra förklaringar på den sortens frågor, och pratat både om att olika vuxna människor kan välja att raka bort hår från olika delar av kroppen (inklusive ansiktet) och att det ibland är för att man tycker att det är fint eller bekvämt och att det ibland har en praktisk funktion (som till exempel när simmare och cyklister gör det för att jaga hundradelar eller underlätta sårvård och massage). Nästa station i förklaringen blir väl att komma till utseendeideal, men där bedömer jag inte riktigt att Tian är än.

IMG_6979

Ett annat ställe han inte är på än är att blygas över nakenhet. I bokens illustrationer kryllar det av obekymrat nakna människor i olika format, och det allra naknaste avsnittet är nog det om “Hur många kön har du?” – “Där, bakom alla byxor och kjolar och rockar och jackor, gömmer sig snoppar och snippor av olika slag. Och de ser alla olika ut. Så egentligen kanske det inte bara finns två kön. Utan exakt lika många som det finns människor i världen. Och de kanske borde ha olika namn, inte bara ‘snopp’ och ‘snippa'” konstateras det. Så långt så bra – men tittar man istället på bilden av Hedda och Amir som är på omslagets andra sida skyler de sig tydligt och sneglar på varandra. Detta är kanske något ytterligare som jag skulle ha valt bort.

IMG_6978

Samtidigt vill jag upprepa det som jag inledningsvis nämnde om intentionen, och även tillägga att bokens huvudsakliga målgrupp nog är något äldre än Tian, även om det finns delar som för all del även Tretton kan uppskatta. Fördelen med en antologi är ju att man kan hoppa lite, och läsa det som är intressant just för dagen.

Leave a comment

Filed under Bilderböcker, Kapitelböcker

Vi på bondgården och En dag på bilverkstaden

Vi på bondgården
Berghs, 2004

En dag på bilverkstaden – Vill du hjälpa mekanikerna?
Egmont Kärnan, 2000

IMG_5968

Det här är två böcker som vi vid olika tillfällen fått i present, och som definitivt har sina likheter. De är tänkta för de yngsta läsarna: det är en av de första sorternas faktaböcker (mer renodlade pekböcker med enbart benämnande ord, som Stora boken om kroppen, får väl sägas komma före), kopplade till yrken, med tjockare sidor i kartong, som guidar läsaren genom bondgården respektive bilverkstaden genom att i först hand visa och benämna, samt i verkstadsfallet om att hjälpa till genom att dra i flikarna. Det är en typ av bok som jag har väldigt låga litterära förväntningar på, vilket jag uppväger med krav på att de åtminstone ska vara genusmässigt okej och faktamässigt relevanta.

Och faktum är att En dag på bilverkstaden faktiskt håller mig på rätt bra humör. Jag skulle kanske hellre välja att kalla den en okej produkt än en okej bok, men nyckelordet ”okej” kommer ju i alla fall med. Aktörerna i boken är läsaren och ett gäng mekaniker, som aldrig benämns med kön och som jag upplever som tämligen androgynt tecknade: de har blåställ och kort hår, men är samtidigt inte i mitt tycka tydligt könade i ansiktena. Man får hjälpa dem att öppna porten, byta däck, hissa upp en bil på en ramp, klättra på en stege efter reservdelar och byta motor på en bil, och varje sådant hjälpmoment ackompanjeras av en fråga om vad det är som visar sig – ”Hur många bilar finns det redan där?” (klar överkurs om man inte läser boken med ett hjälpvilligt storasyskon bredvid sig) eller ”Vem finns bakom hjulet?”.

IMG_5971

Men medan man de facto kan läsa texten i En dag på bilverkstaden, börjar Vi på bondgården med rubriken ”Bonden och hans familj”. Jo, vi får se bondens fru mata hönor, sälja grönsaker på torget, skörda frukt och grönt och rentav köra traktor, men uppenbarligen är det inte nog för att kvalificera henne som bonde.

IMG_5969

Som någon sorts litet plåster på såren så finns det faktiskt bara en mening utöver denna inledande rubrik som direkt pekar ut vem som gör något, ”Bonden klipper fåren”, medan både hans och hennes göranden i övrigt antingen bara figurerar i bild eller förmedlas utan att de omnämns, som ”Stängslet lagas med hammare och spik” (visar snickrande bonde) eller ”Potatisen ska till källaren” (visar bondhustru som bär en korg potatis) – så visst kan man ändå ta sig igenom boken. Men det där inledande agget från min sida vill ändå inte släppa.

Är det orättvist av mig, givet att den kvinnliga av bönderna ändå visas utföra så många sysslor? Jag tycker inte det, för samtidigt som hon gör mycket vill den könade dimensionen inte riktigt lämna en när den blixtbelysts så. Bredvid bilden där hon matar hönor kör han traktor, bredvid den där han lagar stängsel står hon i torgståndet, han kopplar vagnen på traktorn som hon för all del visas köra medan han kör skördetröskan: men i uppslagets övriga illustrationer är det han som kör traktorn med rundbalspress och harv medan hon är helt frånvarande.

IMG_5970

Att boken ändå finns kvar hemma hos oss beror mest på att den ändå innehåller förhållanden som jag vill kunna referera till: att mjölk kommer från kon, ägg från hönorna och ull från fåren. Sedan är det här uppenbarligen ett väldigt idylliskt lantbruk, där grisarna har gott om halm och lera att rulla sig i, där kalven får dia kon ute i hagen (och i ladugården står tjuren tillsammans med dem…) och där en liten grupp hönor får gå ute och picka korn från marken och har sällskap av en tupp, men givet målgruppen så är väl det en framställning som man får tillåta sig.

Sedan har vi inte direkt läst någon av de här böckerna så ofta: de tas fram ibland, vi läser igenom dem och pratar lite med dem, och sedan har det varit bra. Men samtidigt har de räckt längre upp i åldern än vad man kanske kan tro. Det är inga böcker som Tian tar fram spontant idag, men han gjorde det nog till någon gång efter treårsdagen och han kan fortfarande sitta kvar om Tretton väljer dem.

Leave a comment

Filed under Uncategorized

Stora boken om kroppen

Bonnier Carlsen, 2008

Jag känner att jag alltid återkommer till att vi inte läst mycket pekböcker hemma, men Stora boken om kroppen är en sådan som varit väldigt uppskattad av såväl Tian som Tretton i början av deras bokläsarkarriärer.

IMG_5443

Upplägget är rätt enkelt: det börjar med kroppsdelar, ansiktets delar, hårfärg och ögonfärg och fortsätter sedan med ansiktsuttryck, aktiviteter, sinnena, lite kläder, ett dagsflöde och till sist lite räkning och antal. Över lag är bilderna sympatiska: de befolkas av ett gäng barn med någorlunda varierande hudfärg, sparsamt med könande detaljer och i varierande grand charmigt otidsenliga kläder, och texten är det verkligen inte mycket att orda om.

IMG_5444

Däremot kommer jag inte helt överens med det urval som har gjorts på ansiktsuttrycken – glad och ledsen känns väl rätt självklara, men varför både överraskad och förvånad och hur relevant är egentligen ”tankfull” för barn i bokens målgruppsålder? Och så kan jag inte låta bli att tycka att det är lite roligt att gummistövlarna har hamnat bland vinterkläderna – där känns det att boken knappast är svensk från början. Men, över lag är detta anmärkningar på marginalen. För att vara en bok som vi köpt på en bokrea på någon stormarknad någon gång så är den faktiskt en positiv överraskning!

IMG_5445

1 Comment

Filed under Första böckerna

Böckerna om Castor och Frippe

Lars Klinting
Alfabeta

Det finns sju böcker om Castor och Frippe, varav vi läst fem (ej lästa är satta inom parentes och de som vi inte har hemma för tillfället markerade med en asterisk, eftersom informationen om dem baseras helt på min minnesbild):

Castor snickrar, 1995
Castor syr, 1996*
Castor bakar, 1996
(Castor odlar, 1997)
(Castor målar, 1998)
Frippe lagar allt, 1999
Castors punka, 2004*

I Castor snickrar, Castor syr, Castor bakar och Castors punka är vardera titels skapandeprocess i fokus. Det finns en enklare historia, men själva syftet med böckerna är att visa ”hur man gör”, steg för steg och med tydliga illustrationer av relevanta verktyg: vinkelhakar, tumstockar, fogsvansar, borrsvängar, bakformar, bunkar, träslevar… Och sist av allt, en beskrivning/recept på hur man gör om man vill göra motsvarande sak hemma. Bra både för skaparsugna barn och ohändiga föräldrar!

IMG_4443

I en del böcker, som Castor snickrar, är Castor ensam huvudperson, medan han i andra figurerar tillsammans med Frippe. Deras relation är lite oklar, i Castors punka vill jag minnas att jag uppfattade det som att Castor närmast hade en föräldraroll i relation med Frippe, medan de i andra böcker lutar mer åt att vara vänner om än med en slagsida mot att Castor är den som har en mentorsroll. I vilket fall som helst är Frippe klart mindre än Castor.

De sysslor som utförs är ju, som framgår av titlarna, en mix av manligt och kvinnligt kodade göromål – så så långt tycker jag att det fungerar helt okej att både Castor och Frippe är han(ar) (bävrar, för att vara mer exakt). Däremot har jag uteslutit att det är Castors farfar som byggt hyvelbänken i hans snickarverkstad medan han fått de mesta av köksgeråden (och sockerkaksreceptet) från sin mormor ”som var duktig på att laga mat”.

Upplägget i böckerna är lite olika, medan Castors punka och Castor bakar snabbt avhandlar vad som ska göras så är det mer av en gåta i Castor snickrar och Frippe lagar allt. Den sistnämnda är dock en udda fågel i samlingen, och tar stegen från ”hur man gör” till kreativitet, samtidigt som historien får träda i förgrunden. Upprinnelsen till det hela är att Frippe inte har någonting att göra, och att Castor erbjuder honom att ta över hans verkstad: ”Vi lagar allt!” utlovar Frippe på en stor skylt utanför. Men vartefter kunderna strömmar till får han revidera sitt plakat. När han omvandlat en cykel till någon slags enhjuling, en morgonrock till en halsduk, en trasig strykbräda och avbruten kavel till något skateboardliknande, ett stuprör till en blomkruka och en gammal solstol till någon sorts (barn)vagn står där istället ”Vi lagar allt! Utom cyklar, morgonrockar, brödkavlar, strykbrädor, stuprör, solstolar” och inte heller kommer det några fler kunder. Då tar de istället nya tag, och efter en hel natts hård arbete har de förvandlat de delar av reparationsobjekten som blivit över och hamnat i överblivna-grejor-lådan till en båt som de seglar ut med mot öppet hav.

Det där sistnämnda, om öppet hav, framgår av insidan av omslaget – liksom att man i Castor bakar får se innehållet i den present Castor får på en av de sista sidorna, vid receptet. Alltså är detta ytterligare böcker där man har behållning av att inte sluta bläddra bara för att texten är slut.

En fördel med de här böckerna är att både Tian och Tretton uppskattar dem. De noggranna illustrationerna ger lite pekbokskaraktär medan Tian också kan uppskatta att lära sig om hur man tillverkar olika saker. Textmängden är relativt moderat, men beroende på Trettons dagsform kan jag behöva korta av lite vilket är lätt gjort med tanke på hur konkreta texterna är. Däremot skulle jag nog inte ha kommit på att läsa dem för Tretton om han inte haft storasyskon, för man förstår sig nog bättre på dem om man i alla fall börjar närma sig två.

Leave a comment

Filed under Bilderböcker