Formell, funktionell och framtidens läskunnighet

Redan på 1700-talet hade Sverige en formell läskunnighet på runt 90 %. En imponerande siffra, men innebörden av den var snarare att den andelen av befolkningen kunde rabbla innehållet ur psalmböcker och katekeser än att människor i allmänhet kunde använda sig av skriftspråket självständigt. Den funktionella läskunnigheten, att de facto kunna läsa och skriva efter eget val, spreds först senare och blev då ett maktmedel som vände udden mot sin tidigare herre i form av kyrka och kungamakt, genom att lägga grunden för upplysningen på 1700-talet och 1800-talets folkrörelser. Globalt finns det dock fortfarande idag 780 000 000 människor som inte kan läsa eller skriva – nästan två tredjedelar av dem är kvinnor – och därtill kommer gruppen semianalfabeter, som definieras som ”personer som kan skriva sitt namn och läsa en reklamskylt, men inte läsa en tidning eller skriva en berättelse”*.

Ja, såhär långt ligger dagens post lite vid sidan om ordinarie ämne, och det beror på dagens nummer av DN som har läsning som tema. Där kan man läsa om ovanstående, men framför allt tecknas en bild av nu- och framtid som ni säkert har hört många gånger: I ett längre reportage om ungdomars språkvärld(ar), uttalar en forskare sig om ungdomars skrivande i relation till pensionärers:

– Ungdomarna är betydligt bättre på att navigera mellan olika språkliga sammanhang och anpassa sitt språk till situationen. […] Tonåringarna (som skriver på internet) är rakt på sak, anpassar språket efter den tänkta läsaren och använder knep som komiska överdrifter för att hålla kvar sin publik. Pensionärerna skriver ofta mer omständligt och tungt. […] Det är inte en ändamålsenlig text.

Det är den ljusa bilden av ungdomars språkkompetens, som kontrasteras mot den mörkare dito både i samma artikel, huvudledaren och dagens debattinlägg: det handlar om svårigheter att förstå längre, djupare texter; ovana att skapa bilder i sitt eget huvud; fragmentering och försämrade resultat i Pisa. Och så den återkommande frågan om hemmens och föräldrarnas mediekonsumtion och läsning med barnen.

I ledaren görs dock en klar distinktion – att vikten av läsandet inte finns i läsandet (av företrädelsevis skönlitteratur) själv, utan i läsförståelsen:

Det stora problemet är förstås att själva läsförståelsen sjunker hos grundskoleelever i Sverige. Den sjunker längs hela skalan från hög- till lågpresterande, men mest bland de redan lågpresterande, allra mest bland utrikes födda pojkar och pojkar med utrikes födda föräldrar. Allt fler har svårt att ta till sig basala fakta i en sammanhängande text – något som är en förutsättning för att lyckas i skolans övriga ämnen.

Och neuroforskaren Martin Ingvar uttalar sig i samma anda i en artikel som behandlar hjärnans plasticitet och läsinlärning:

– Var fjärde kille går ut nian utan att kunna läsa en svårare text. Sämre läsförmåga innebär att han har svårt för abstrakta tankar, vilket till exempel betyder att han kanske inte förstår bildspråk. Han kan också få svårt att klara sig på arbetsmarknaden.

Och fortsätter med en blick in i framtiden:

– Det blir spännande att se hur spel och sociala medier påverkar vår våra hjärnor och vår läsförmåga på lång sikt.

Vi som har barn som växer upp med smartphones och surfplattor sitter förstås på första parkett i denna fråga. Har du några tankar kring detta?

* Information från Läskunskap ett krav för utveckling, Ett nytt stadsbibliotek har förändrat det fattiga området och Karin Bojs krönika.

Advertisements

1 Comment

Filed under Uncategorized

One response to “Formell, funktionell och framtidens läskunnighet

  1. Pingback: Årets mest lästa… | tiotusenord

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s